Nu igen

Sitter här och tittar ut genom fönstret. Och vad får jag se? Jo, det snöar. Trodde det skulle vara slut med sånt nu. Det lägger sig med. Undrar om jag skall behöva skotta i morgon? Tycker inte alls det verkar speciellt kul. Inte nu när jag har så ont i knäet. Har fortfarande inte fått en tid till MR. Men jag har ringt till ortopeden och fått en tid till läkarbesöket som skall vara efter MR. Remissen var ju faktiskt till det. Hur kul låter detta! Naturligtvis så vill jag ha det gjort så fort som möjligt. Jag vill ju kunna jobba fullt ut. Visst jobbar jag nu med, men det är med stor vånda och mycket besvär. Jag kan inte böja knäet. Inte gå upp på saker och ställa mig. Lite besvärligt om jag skall nå något. Trappor är heller ingen hit. Jag har ju dessutom skitont. Och nu börjar jag bli lite arg med. Varför kan dom inte sätta lite fart. Det är så viktigt att folk jobbar, men då måste man ju få vård också. 
Visst är det lätt att hålla sig för skratt ibland.


Nu har ju helgen gått i vilans tecken. Synd för jag hade mycket som skulle ha gjorts. Men jag har ju VILAT mig. Vila fick jag mycket av i fjällen med. 


Rikard och jag äter nutrilett, allevo och allt vad det heter. Det syns att han har tappat lite. Det syns att jag inte har gjort det. Men skam den som ger sig. Det kommer att gå hur bra som helst. Snart kan jag ta en promenad med. 


Känner mig lite gnällig. Men det går över. Snälla ortopeden bered en plats till mig. SNABBT! 
Dessutom vill jag ut och hålla lite hudvårdsklasser. Får ha några hemma istället. 


Snöiga kramar/ Ista